Jag har under lång tid funderat. Vad det är för skillnad mellan flickor & pojkar. Ni killar tänker förmodligen relativt många gånger för er själva, att vi tjejer har specifika regler vi lever efter. Hur vi önskar att allting skulle vara. Jag tror själv att en mängd tjejer lever med högre förväntningar än vad de själva klarar av att utföra. Filmföreställningar exempelvis. Efter man sett en sagolik kärleksfilm, kan man leva sig in i rollen så storligen att man antar att verkligheten är densamma. Och på så vis, sätta sina förväntningar så höga att inte en enstaka kille i nuvarande värld skulle kunna klara av att genomföra dem. Man blundar för sanningen och väljer oavsiktligt att försvinna i en drömvärld. Därefter när man väl blir medveten om hur verkligheten är uppbyggd, blir man besviken. Jag är övertygad om att det är just den detaljen, som i många fall skadar förhållanden. Everybody´s love is different. Och hur underlig ens kärlek nu än är, så är den trots allt unik. Ens personliga. Den går ej jämföra med någon annans. Börjar man komparera med andra, och sätter upp sina förväntningar precis som någon annan individ gör, så kommer det i slutändan inte bli den kärleken ni en gång hade. You stole someone else's love. Skulle ni besvära er med att göra det kommer det med rätt hög sannolikhet till ett slut brista. Du avbildar någons själ & vill att din pojkvän ska göra detsamma. När ni uppfångar en annan romans, blir ni automatiskt tillsammans med en annan människa. Tänk efter innerligt. Du är tillsammans med din pojkvän för att den är sig själv. För dens enastående personlighet. Att just ni två, står så pass bra ihop.  Jag anser själv att samtliga borde lägga sina förväntningar åt sidan, och vara belåtna över det lilla vi har i vår ägo. För utan det, har vi ingenting.